Bättre med massdiskriminering

Första gången jag såg den unga sydafrikanska löperskan på 800 m i friidrotts-VM, Caster Semenya, så tyckte jag spontant att hon såg mycket manlig ut. Och det må väl vara tillåtet. Men mycket riktigt så påbörjades snart en utredning om hon verkligen är tjej av födseln – eller om hon är kille.
Nu har tv-kommentatorerna berättat att tidigare (på 60-, 70-talen) så var det obligatoriskt med DNA-test för alla kvinnor som skulle delta i stora mästerskap för att fastställa att de verkligen var kvinnor. Obligatoriet togs bort bl a för att det uppfattades som diskriminerande för kvinnor. Och för att det är ett komplicerat test att göra.
Men ändå. Nog vore det bättre om alla deltagande idrottskvinnor fick göra ett DNA-test än att det blir som nu, i detta fall, när en enda tjej (?) pekas ut och ska testas. Det om något är väl diskriminerande om det nu visar sig att hon har de rätta kromosomerna?! Så länge alla tjejer dras över samma kam kan det väl inte uppfattas som diskriminering?
Sedan kan man förstås uppfatta det som diskriminerande att bara kvinnor ska DNA-testas; att man även borde kolla att alla idrottsmän verkligen är män. Men det känns ju knappast som om det finns någon risk för att det omvända förhållandet skulle gälla – vilken kvinna med hjärncellerna i behåll vill gå in och tävla som man i manlig friidrott?