Marknadsföring av ondo

Nu är jag riktigt arg.
Min far, 84, fick för någon tid sedan ett antal introduktionserbjudanden i form av "presenter" i form av kalsonger, strumpor, rakblad... ja, lite olika, som man prenumererar på om man inte säger nej. Han, som inte är riktigt hemma i hur saker marknadsförs nuförtiden, gjorde väl ingenting. Hämtade inte ut något från posten (var nu den är någonstans). Kom det något paket i hembrevlådan så öppnade han och tänkte inte mer på det.
Sedan kom fakturorna. Och eftersom han inte utnyttjat någon tjänst så betalade han inte.
Sedan kom inkassokraven. Gång på gång på gång.
Intressant är att flera av de företag som skickat på honom "introduktionserbjudanden" har olika namn, d v s firmor, men samma adress. Och inkassoföretaget, som under resans gång bytt namn, är detsamma för de olika företagen.
Fråga 1: Varför skickar företag erbjudanden om att "prenumerera" på kalsonger, strumpor o s v till en 84-årig man?
a) Hur många äldre män finns det som plötsligt lägger om rutinerna i fråga om underklädesanskaffning - om de ens måste skaffa några nya?
b) Hur många äldre män finns det som har stenkoll på vad som landar i brevlådan, vad som är harmlöst och vad som kan leda till obehagliga betalningskrav?
Kan det finnas någon inte helt rumsren affärsidé i bakgrunden?
Fråga 2: Hur många gånger går följderna av sådana här erbjudanden till inkassoföretag av obskyr sort?
Kan det finnas någon systematik i detta? - "Vi skickar ut småsaker som ska betalas oavsett vad, ni får inkassera, vi har båda vunnit på dealet".
Kan det finnas någon inte helt rumsren affärsidé i bakgrunden?
Jag tror tamejtusan jag måste vända mig till Plus-Sverker!

Damernas flärd

Köpte en Damernas Värld för att komma åt den medföljande deckaren. Och passade på att läsa tidningen först. Där har jag nu fått lära mig att sommarens klänningar ska vara drömska och flytande i både tyg och färger, samt gärna få kosta 32.000 kronor. Och att, enligt en annons, det nu kan vara roligt att ha mens, eftersom fodralen på bindorna kommer i 84 olika mönster att förgylla handväskan med. Jag säger då det.

Play it again, Sam... not

Vardagsmorgon: in i duschen och sedan på med radion under fixa-till-sig-för-dagen-fasen. Och varje morgon är det exakt samma låt som spelas när jag slår på radion. Varenda Eviga Morgon! Jag vet inte ens vad den heter, kanske ”Glory of love” eller så. Men det spelar ingen roll, poängen är att den spelas den gång på gång på gång under dagen och alltid ungefär halv 7 när jag kliver ur duschen.
Radiopratarna måtte ha världens minsta skivsamling, CD-lådan kan rymma max 10 plattor att döma av variationen i utbudet under dagen. De få utvalda låtarna blir fullständigt sönderspelade, efter tre dagars malande av samma och samma har man lessnat fullständigt.
Undrar vad artisterna tycker förresten. Efter att ha spelat in en fullängdsplatta får artisten bara höra en enda av låtarna spelas i radio. I och för sig bättre än att inte komma ut med någon låt alls, men det måste kännas tråkigt när 90 procent av ens arbete går världen förbi bara för att radiopratare inte vågar variera sina spellistor mer.
För att inte tala om all bra musik som inte spelas överhuvudtaget.