Vem vill pussa en tuppkam?

Svenska tuppar föds upp med anledning av att deras kammar passar bra i läppförstoringspreparat. Himla bra för de som inte vill ha syntetiska fillers i läpparna, tuppkamsgelé är ju helt naturligt. Tuppen föds upp med onaturligt stor kam, som faller ned över ögonen, slaktas, resten av tuppen mals ner och blir minkmat. Än har jag inte sett någon pumpad plutmun som är värd mer än en snygg naturlig tupp.

Påsens poäng

Vad är egentligen poängen med att plocka upp sin hunds bajs i en påse om man ändå bara lämnar påsen på platsen hunden just gjorde sin lilla hög?

Så blind man kan vara

I afton har jag chattat med en kvinna ur en "tidigare konstellation" (barnens idrottsklubb – hon var också spelarmamma). Hon och hennes sambo var väldigt engagerade, deltog i alla arrangemang, killarnas matcher och så. Den perfekta familjen. Och nu, så här en sex år senare eller vad det är, så får jag reda på att den jättecharmige sambon/mannen i familjen misshandlade henne regelbundet och ordentligt. Hennes son (spelare i pojklaget) visste inte men kände på sig att något var fel. Barnens tränare visste. En annan lagförälder som var polis visste. Men kom det ut? Näe. Vi såg aldrig blåmärkena. Men hon levde med detta trauma länge, länge även efter separationen som ändå kom till stånd till sist. Varför är vi så blinda? Och flata? Självklart för att den drabbade inte kan/orkar/vågar flagga för att något är fel. Men kanske också för att vi hellre ser det vi vill se i våra sociala sammanhang. Den civila olydnaden lyste med sin frånvaro. Man kan skämmas för mindre.

Ensamhet

Man kan vara ensam på flera olika sätt, bra eller dåliga.

När jag hade skilt mig, och en tid före dess (en ganska lång tid), så var ensamheten guld värd, då var jag hel i mitt ensamma tillstånd.

Nu när jag har träffat en ny man och vi är åtskilda ganska långa perioder i taget p g a jobb, så är ensamheten ett ok, jag är halv när jag är ensam.

Att göra en medmänniska glad

Idag har jag gjort en medmänniska glad. Kanske två, vad vet jag? Bara genom att tacka för en oändligt värdefull tjänst med en blomampel och ett kort. Det är en total obalans mellan de insatser detta äldre par gjort för mig och det lilla jag idag har återgäldat med, till min nackdel. Ändå blev den gamla damen helt över sig av tacksamhet när jag höll upp köpeblomman och kortet. Och returnerade med ett fint tackkort i mitt brevinkast bara en liten stund senare. Vad lätt det är att glädja någon – och vad glad man blir över att göra det!

Hets på gång?

Nu skriver regeringen in i den nya skolförordningen "att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning", skriver Jan Björklund. Men det är väl självklart?! Hur har det fungerat hittills? Jan Björklund menar att det uppstod ett vakuum när staten drog sig tillbaka och skolan kommunaliserades. Han skriver: "Mest flagrant var den policyskrift som Kommunförbundet försökte föra in som en del av löneavtalet år 2000. 'Undervisning undviker vi helt', stod det i skriften, eftersom begrepp som elev, undervisning och lärare var 'bundna till vissa roller och relationer'." Sveriges skolelever har alltså övergivits. Är det konstigt att det har gått utför?

Blåsfiskgift för heroinister

Dödlig dos av blåsfiskens gift tetrodotoxin för en vuxen människa är ca 25 mg. Giftet slår ut elektrisk aktivitet i nervceller och skelettmuskler, vilket leder till förlamning och att andningen upphör. Det finns inget motgift. Men i lägre doser kan giftet hjälpa mot akuta abstinensbesvär hos heroinister. Inget ont som inte har något gott med sig alltså. Men hur 17 kommer man på att pröva dödligt gift på heroinister? Men absolut till nytta, ska inte stickas under stol med!